Många solcellsägare upptäcker det i appen: produktionen ligger några procent under förra sommaren, trots liknande väder. Innan du felanmäler anläggningen – titta upp på taket. Den vanligaste orsaken är varken växelriktaren eller panelerna, utan smuts.
Först: jämför rätt saker
Innan du drar slutsatser, kontrollera att jämförelsen håller. Jämför samma månader mellan åren, inte rullande perioder, och väg in att en solfattig sommar ger lägre produktion oavsett hur rena panelerna är. Många appar visar också instrålning eller en teoretisk referensproduktion – ligger din kurva under referensen är det ett verkligt tapp, inte bara vädret.
Titta sedan på formen på tappet. Ett jämnt tapp över hela anläggningen och hela säsongen pekar mot nedsmutsning eller åldrande. Ett plötsligt fall en viss dag pekar mot ett tekniskt fel. Och ett tapp som bara drabbar vissa timmar på dygnet pekar mot skuggning – ofta av ett träd som vuxit sedan anläggningen sattes upp.
Så mycket kostar smutsen
Branschsiffror pekar på att normal nedsmutsning kostar 5–10 procent av produktionen, och kraftig beläggning som fågelspillning, pollenfilm eller lantbruksdamm upp till 20–25 procent. Räknat i pengar: producerar din anläggning el för 15 000 kronor om året kostar tio procents tapp 1 500 kronor. Varje år.
Det lömska är att förlusten byggs upp långsamt. En panel blir inte smutsig över en natt, och ögat vänjer sig vid en gråare yta. Därför märks nedsmutsningen sällan förrän någon jämför siffror mellan år – och då har den ofta kostat i flera säsonger redan.
Fågelspillning är värst
En intorkad spillningsfläck skuggar en cell helt. Eftersom cellerna är seriekopplade stryper den smutsigaste cellen strömmen genom hela strängen – en fläck stor som en handflata kan alltså påverka en hel rad paneler. Den skuggade cellen blir dessutom varm och kan bilda en hotspot som skadar panelen permanent.
Fågelspillning är också sur och angriper ytan om den får sitta. Och regn sköljer inte bort den: intorkad spillning fäster hårt på glaset. Skrapa den däremot inte bort på egen hand – partiklarna repar glaset, och repor sprider ljus i fel riktning. Den ska blötas upp och sköljas bort.
Pollen, damm och sot – den osynliga filmen
Pollen lägger sig som en klibbig gulaktig film under några veckor på våren och binder sedan ytterligare damm. Ligger anläggningen nära åkermark tillkommer lantbruksdamm, nära en trafikerad väg sot och däckpartiklar, och nära hav salt. Gemensamt för dem är att de inte skuggar en enskild cell utan sänker ljusinsläppet över hela ytan.
En annan underskattad källa är hårt vatten. Torkar regn eller vattenslang på panelen lämnar mineralerna kvar som kalkränder, och de ränderna skuggar cellerna precis som smuts. Det är därför professionell panelrengöring görs med avjoniserat vatten – det torkar fläckfritt utan att lämna nya ränder efter sig.
Varför regnet inte räcker
Regn sköljer bort löst damm, men lämnar kvar pollen, fågelspillning och fastbränd smuts. Regnvattnet innehåller dessutom själv partiklar som torkar in på glaset när det upphör. Och panelernas lutning gör att vattnet rinner mot underkanten, där en mörk kant av smuts gärna byggs upp med tiden – precis där en skuggad cellrad gör mest skada.
Undantaget är brant lutande paneler i rena lägen med jämnt regn, där naturen sköter en hel del. Men i skånsk verklighet, med pollen på våren, torra sommarperioder och fåglar året runt, räcker det sällan.
Rätt metod skyddar garantin
Panelleverantörernas godkända rengöringsmetod är rent avjoniserat vatten och mjuka verktyg – aldrig högtryck, aldrig starka kemikalier, som tvärtom kan äventyra garantin och repa glaset. Ultrarent vatten torkar dessutom fläckfritt, utan kalkränder som själva skuggar cellerna.
Att kliva på panelerna är den andra vanliga skadeorsaken. Trycket från en fot kan ge mikrosprickor i cellerna som inte syns med blotta ögat men sänker effekten permanent. På större anläggningar rengör vi därför från luften med drönare, helt utan att belasta panelerna. Garantivillkoren skiljer sig mellan tillverkare, så läs dina egna innan du rengör själv – eller be oss tolka dem.
Om det inte är smuts
Är panelerna rena och kurvan ändå för låg finns några vanliga förklaringar. Skuggning från vegetation som vuxit, en ny takkupa eller en grannbyggnad slår hårdare än man tror, eftersom seriekopplingen låter den skuggade cellen begränsa hela strängen. Påväxt på panelramar och mossa som kryper upp från takytan kan skugga underkanten. Löv som fastnat mellan panel och tak gör samma sak.
Sedan finns de tekniska felen: en sträng som fallit ur drift, en trasig optimerare, en växelriktare som begränsar, eller enskilda celler som degraderat. Hjälper inte tvätten är nästa steg en inspektion med värmekamera, som hittar defekta celler, hotspots och dåliga kopplingar. Då vet du säkert om det är smuts eller teknik – i stället för att gissa.
Hur ofta bör panelerna rengöras?
En gång per år är ett rimligt utgångsläge för de flesta villaanläggningar. Ligger anläggningen nära åkermark, i lantbruksmiljö, nära hav eller under träd där fåglar sitter, är två gånger per år ofta bättre ekonomi.
Räkna själv innan du bestämmer dig: vet du ungefär vad anläggningen producerar för i kronor per år, och antar du ett tapp i det lägre spannet, ser du snabbt vad ett års nedsmutsning kostar. För villaägare ger arbetskostnaden dessutom normalt rätt till skattereduktion, vilket flyttar kalkylen ytterligare.